De här låter kanske fjantigt och väldigt lamt men för mig är de rätt stort. Många som känner mig vet att jag inte är en hejare på att springa, eller nog kan jag springa men jag springer i intervaller. Jag har tidigare som längst sprungit 3 minuter i streck men i söndags sprang jag 5 minuter! För mig är detta ett brons i OS. Mitt nya mål är ju självklart att slå det här. Så nästa gång jag möter springbandet på IKSU så ska jag, oavsätt hur mycket mer, springa mer än 5 minuter i streck.

 

Igår fick jag en känsla (kan vara för träningen) att livet var helt underbart. Jag älskar verkligen att gå skola och de känns fruktansvärt rätt de jag går. Jag har börjat träna, jag bor själv och trots alla stölder i köket så är grannarna väldigt mysiga. Självklart saknar jag Skellefte men jag kommer ju snart tillbaka. 

 

Ja, här sitter jag med mina psykologiquizzar och halverst fryser ihjäl. De går rätt bra att plugga nu. Har fått 100 procent på de senaste jag gjort. Men vad gör de när jag ändå kommer dö av köld innan fredag? Nog gnällt om kylan. Var på core igen igår, så jäkla kul de är! Idag blir de Zumba och imorgon bodybalance, va de nu riktigt är? De får vi ju se imorgon. 

 

Jag måste bli världens jobbigaste människa efter att jag har tränat. Jag blir så himla positiv att jag själv vill spy på mig. Nyss tänkte jag att de här kommer bli den bästa dagen i mitt liv för att jag ska äta tacos. Ja, de låter ju väldigt väldigt överdrivet men jag är helt överlycklig!

 

Jag och Soffipropp provade yoga imorse, klockan sju! Tidigt som fan men de är ju så sjukt mysigt att vara uppe den här tiden! Just nu sitter jag med mitt äpple och kollar på nyhetsmorgon. Yoga var faktiskt exakt som jag hade tänkt mig, skitkul! Roligast var nog  att alla såg ut som gummiband medans jag själv såg ut som en järnpinne, men vad gör de? Jag fes ju inte iallafall!