Folk säger att när man är bakis ska man ta en återställare, de var de jag gjorde i lördags och jag är fortfarande bakis. Nä, skämt och sido, de var ingen återställare, de var en nära döden upplevelse. Kan nog säga att jag var alldelses för full och har aldrig mer tänkt bli de igen. Ve o fasa.

 

Som student så kan man inte ligga på latsidan, då får man göra om de. De är inte som i hemtjänsten, råkar man vara lite lat så hjälper någon en. Tur jag har Sofie, hon hjälper mig, inte för att jag är lat utan för att jag inte fattar. Hon däremot fattar allt. Som student måste man även ha en cykel, Sofie har en cykel. Sofie är den optimala studenten. Nog om de, jag har en cykel som väntar på mig på Biltema och ingen kan förstå hur mycket jag längtar. Den är röd, har cykelkorg och har för tillfället inget namn. Cyklar ska ha namn. Jag har inte sätt den än men killen på biltema som jag prata med sa att den faktiskt var snygg. Misstänker att han sa de för att han ville bli av med mig. Den kommer hämtas någongång efter onsdag.

 

Jag längtar hem, hem till Mamma och Janne, hem till Minna och Sandra. Jag längar att se hur Julia ser ut och hur stor Melissa blivit. Sasse hon är här minst en gång i veckan, men hon längtar jag också till. Jag längar efter mammas lassange och Jannes matpåhitt. Mest längar jag till att komma hem och skrika att jag är hemma.